När vi vaknar upp den 10 mars vet vi att hela Italien är satt i "skyddszon". Karantän används lite slarvig för att man lättare ska förstå. Dock finns stora skillnader. I karantän sitter de som är positiva till coronavirus. Vi andra får fortfarande gå ut utanför vår bostad för yrkesarbete, läkarbesök, inköp av livsmedel och mediciner.
När vi vaknar upp den 10e vet vi inte mycket mer. Den första frågan är om jag kan gå ut och promenera med min promenadgrupp. Vi hittar snart svaret på frågan vilket är NEJ. Vi får gå ut och promenera men bara i sällskap med de som ingår i vårt hushåll. Det är en solig och fin dag med 15 plus och maken sätter igång med att beskära olivträden och jag gör fint på Luckys grav. Radio Kristianstad ringer för en intervju. Framåt eftermiddagen promenerar jag och Andrea och hittar lite vildsparris. Dock ej så mycket att de räcker så de får stå i vatten till dagen därpå. Några timmar ägnar jag åt att hitta svenskar från olika landsdelar till journalister på lokaltidningar och Tv hemma i Sverige.
Den 11 mars uppstår nästa fråga. Vår gamla PV ska besiktigas. Får vi köra den till mekanikern och provtagningen i samma byggnad. Andrea ringer kommunen och vi får besked att det går bra eftersom vi annars kommer att få böter. Ett formulär ska fyllas i och tas med ifall vi hamnar i kontroll. Vi hinner både jobba i trädgården och promenera (och hittar mer sparris) innnan vi lämnar bilen. Går också och lämnar lite påskpyssel jag gjort till en svensk väninna som är på ett äldreboende här i byn. Vi får vinka till varandra genom ett fönster. Bra att de skyddar sina gamla. Ser att personalen har munskydd och engångshandskar.
På kvällen kommer det ut nya besked. Alla butiker, restauranger och barer , som fick ha öppet till kl 18 de senaste två dagarna, stängs i hela Italien. Vi måste ha egenintyg där vi motiverar all utegång . Böter på ca 210 euro för den som inte har ett intyg , väl motiverat, med sig och om man fuskar eller rör sig utan intyg utanför kommunen risk för fängelsestraff. Det känns lite overkligt att vi hamnat i detta. Dock är alla överens om att detta måste göras. Vi har haft höga dödssiffror (130, 168, 189) de sista dagarna.
Umbrien , min region, har fortfarande klarat sig bra med bara några nya positiva varje dag ( totalt den 11e 44 personer) och inga döda.
Oroar mig för Sverige som har en liknande utveckling som vår för 3 veckor sedan men där väldigt lite görs. Såg i tidningen idag att coronavirustest endast ska göras på de personer som behöver sjukhusvård. Ett ypperligt sätt att få "bra statistik" men farligt för samhället. Har satt mamma hemma i Åhus i frivillig karantän redan för en vecka sedan. Hon tillhör riskgruppen och måste skydda sig. Far bor i Italien och är i karantän liksom oss.
När vi vaknar upp den 10e vet vi inte mycket mer. Den första frågan är om jag kan gå ut och promenera med min promenadgrupp. Vi hittar snart svaret på frågan vilket är NEJ. Vi får gå ut och promenera men bara i sällskap med de som ingår i vårt hushåll. Det är en solig och fin dag med 15 plus och maken sätter igång med att beskära olivträden och jag gör fint på Luckys grav. Radio Kristianstad ringer för en intervju. Framåt eftermiddagen promenerar jag och Andrea och hittar lite vildsparris. Dock ej så mycket att de räcker så de får stå i vatten till dagen därpå. Några timmar ägnar jag åt att hitta svenskar från olika landsdelar till journalister på lokaltidningar och Tv hemma i Sverige.
Den 11 mars uppstår nästa fråga. Vår gamla PV ska besiktigas. Får vi köra den till mekanikern och provtagningen i samma byggnad. Andrea ringer kommunen och vi får besked att det går bra eftersom vi annars kommer att få böter. Ett formulär ska fyllas i och tas med ifall vi hamnar i kontroll. Vi hinner både jobba i trädgården och promenera (och hittar mer sparris) innnan vi lämnar bilen. Går också och lämnar lite påskpyssel jag gjort till en svensk väninna som är på ett äldreboende här i byn. Vi får vinka till varandra genom ett fönster. Bra att de skyddar sina gamla. Ser att personalen har munskydd och engångshandskar.
På kvällen kommer det ut nya besked. Alla butiker, restauranger och barer , som fick ha öppet till kl 18 de senaste två dagarna, stängs i hela Italien. Vi måste ha egenintyg där vi motiverar all utegång . Böter på ca 210 euro för den som inte har ett intyg , väl motiverat, med sig och om man fuskar eller rör sig utan intyg utanför kommunen risk för fängelsestraff. Det känns lite overkligt att vi hamnat i detta. Dock är alla överens om att detta måste göras. Vi har haft höga dödssiffror (130, 168, 189) de sista dagarna.
Umbrien , min region, har fortfarande klarat sig bra med bara några nya positiva varje dag ( totalt den 11e 44 personer) och inga döda.
Oroar mig för Sverige som har en liknande utveckling som vår för 3 veckor sedan men där väldigt lite görs. Såg i tidningen idag att coronavirustest endast ska göras på de personer som behöver sjukhusvård. Ett ypperligt sätt att få "bra statistik" men farligt för samhället. Har satt mamma hemma i Åhus i frivillig karantän redan för en vecka sedan. Hon tillhör riskgruppen och måste skydda sig. Far bor i Italien och är i karantän liksom oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar